Trögfiskat. Varmt i vattnet?

Det har vart lite trögt på sista tiden.
Inte alls den tidigare sommarens 3-4 regnbågar och 2-3 öringar varje kväll.

Funderar om det kan bero på att vattnet blivit varmare,att fisken blir slöare helt enkelt.
Var ut i kväll,landade en regnbåge och hade något annat på som kom loss.
Öring eller Regnbåge,ljus buk hade den iallafall.


Vart mest att röja lite i och kring vattnet och så började jag stapla lite sten uppe vid kvarnfallet för att försöka skapa lite ståndplatser för fisken.
Någon dag borde man ta sågen och gå och rensa på grenar som hänger ut och sabbar kastmöjligheterna.
Det är också mycket halvsjunket skräp i vattnet som förvisso är trevligt för fisken men försvårar fisket.

Det gäller att hitta en balans,inte röja för mycket,inte låta det växa igen helt.

Personbästa. Längtan efter kamp.

Jag fick en jäkligt fin öring ikväll.
Större än alla tidigare bäcköringar jag fått och lite mer fight i den.
Så tänkte jag att hoppsan,det här är PB på bäcköring.
Så insåg jag att jag aldrig fått en öring av annan sort,varken insjö eller havs.

Jag började fundera över mina personbästan på fluga,vilket spö och lite sådant. och sammanställer dem godtyckligt som följer:

Röding: -
Bäckröding: -
Bäcköring: 30 cm,4 hg. Brun guldribbad nymf med guldskalle stl 10. #4 spö
Öring: -
Havsöring:-
Harr: 0.5 kg. Guldribbat haröra med guldskalle. #6-7 spö
Lax:-
Regnbåge: 71 cm,3.5 kg. Elk hair caddis stl 12. #4 spö.
Gädda: 3 kg,ingen längd mätt. Silver/svart trippel-F. #6-7 spö.
Abborre: 0.6 kg. Bouncing Betty. #4 spö.

Det här är väl de arter jag generellt fiskar efter eller skulle vilja fiska efter.

Nu är jag ingen tävlingsmänniska på det viset men det är lite skoj för egen del att hålla koll.
Och jag känner att några av de här måste ju banne mig upp över kilostrecket iallafall!

Jag har givit gäddan ett försök till på sista tiden men ingen framgång där.
Har blivit mycket smygande längst ån men det har tyvärr tappat lite av sin charm.
Samma flugor i samma höljor,stå där,kasta så för att inte fastna.
Jag kan nästan fiska i sömnen och det blir rutinmässigt.
Det som driver mig vidare är att jag vet att det finns bäckröding här och jag vill ha en på kroken!

Framförallt saknar jag fisk att fightas med.
Fisk som man inte halar in hur som helst och som sätter press på utrustningen.
Sån där fisk som får hjärtat att slå snabbare och man får lite ångest när man ser hur stora de är.

Förhoppningsvis blir det realitet av det på måndag då jag skall till Ljusne och fiska lax och havsöring.
Det skall bli skoj att få vädra tvåhandsspöt och riktigt skoj att få kasta mot den fisk det är tänkt för.

Det blir både lax och havsöring-premiär för min del och jag hoppas förståss på att få notera något nytt i statistiken. Över 5 kilo skulle jag vara mycket nöjd med.

Fisketekniker och vackra fiskar.

Ytterligare fiske idag.
Det har regnat här som i resten av Sverige och ån har höjts med ungefär en dm sedan igår.
Toppen för fisket och ingen fara för översvämning, det har inte regnat riktigt så mycket här som i Småland.

Först och främst vill jag slå ett slag för torrflugefiske i regn.
Tungt regn slår ned insekter på ytan och det har faktiskt hänt flertalet gånger att fisken börjar vaka just när regnet kommer,inte när solen skiner.

Med det sagt blev det två fiskar på torrt idag,en regnbåge och en fruktansvärt vacker öring.
Orangegul buk,bruna sidor och orange och svarta fläckar.
Mycket fint. Utöver det tre regnbågar till på nymf,en annan favorit, guldribbat haröra med guldskalle samt en större svart guldribbad nymf med guldskalle.

Jag har utvecklat en fisketeknik här som jag använt med stor framgång.
Många av höljorna inne i skogen tillåter inte uppströms kast och det är alltså svårt att döddrifta en torrfluga och ändå bibehålla sträckt lina.
Det hela började med att fisk högg under hemtagningar.
Jag stripade flugan!
"Skating flies" har säkert en och annan hört talas om och idén är att låta en högt flytande fluga dra snett över strömmen och likna en insekt som flyger lågt och bildar ett V-spår i vattnet.
Jag har tidigare testat tekniken med större skumflugor efter större regnbåge i österdalälven.
Ingen större framgång där även om jag har sett något intresse.
Att stripa flugor högt efter bäcköring och regnbåge har däremot varit en stor succé.
Både glidande stripningar och rakt nedströms hemtagningar med hög spötopp har givit aggressiva hugg av både regnbåge och öring.
Värt att testa när inte driften funkar helt enkelt!

Den fluga som har haft störst framgång för det här har varit Elk Hair Caddis,en ständig favorit och rätt i tiden då det kläcker och svärmar nattsländor nu.
Men för all del,andra klassiker som Royal Wulff har också get utslag,framför allt gul och det är inte konstigt,gul forsslända är talrik i ån soliga kvällar.

Jag avslutar med en bild på öringen. Den ville inte ställa upp på porträtt riktigt utan slank ur min hand.
Däremot stannade den i lugnvattnet ganska länge för att återhämta mig och jag kunde få en bild på den i sin naturliga miljö. De är mycket bra kamouflerade mot den grusiga bottnen i Växboån.

Bäcköring,ca 25 cm och i fantastisk kondition!

Allmän uppdatering om vad som händer ovan och under ytan

Det har inte blivit några toppnoteringar på sista tiden.
Mest beroende på att jag fastnat helt för torrflugefisket efter bäcköring.
En och annan liten regnbåge slinker ju med med men det är framföraltl öringen jag är ute efter.

Enligt pålitlig uppgift finns även bäckröding i den här ån och den hägrar ju mest av allt.
Rödingen är min drömfisk och den första SKALL tas på fluga.

Har små drömmar om en "Växbo Grand Slam".
Alla tre laxfiskarna i samma å (helst på samma fluga och torrt men så kräsen kanske man inte skall vara ;) )


I övrigt vart det lite shopping här om nyssens.
Först lite dubbelkrok för laxflugor,har en brinnande längtan att ta mig ner till Ljusne och testa laxen där.
Nu tror jag att bara enkelkrok är tillåtet där iofs men jag har ju mina tubflugor med,de är lite mer flexibla.

Laxflugor på tvåkrok. Dålig bild men vad tusan,de står snyggt på rad. Grabbarna från "Team Blanköring" kanske känner igen Udden Special ute till höger. Dock bunden med vit ull,nåt vitt rävhår hade jag inte men har man får så...

Vidare vart det mer tvåkrok,något mindre för det var roliga flugor att binda och ett par nya flugaskar att ha härligheterna i.
Köpte dessutom ett spö åt tjejen,ett #6-7 Grizzly från Polarvargen.
Ett klart bättre nybörjarspö en de som ofta finns i handeln och till ett riktigt bra pris.
Hon tog under första kvällen en riktigt fin abborre på det på en svart Wooly Bugger.
Man kan inte låta bli att lite stolt.

När det kommer till fiskar med lite vikt har det blivit någon gäddtur på sista tiden.
Ofta med resultatet pyttefisk men sist vart det ändå en duglig en som vägde in på knappa 2 kilo,tagen på silver/brun flash och marabou-fluga. Skaffade föresten ny tafs av knytbar modell,riktigt härlig.

Det var allt för denna gången,jag avslutar med en bild på slemgurkan från sist.

Lyckat fiske med melankoliska förtecken.

Nattens tunga regn hade satt fart på vattenflödena och solens glans under dagen manade till kläckningar.
Mot middagen mulnade det på men en ljusning på horisonten gjorde att jag gav mig iväg ut med lätta spöet iallafall. Jag tänkte att jag skulle gå ner till den vanliga höljan och försöka med öring på torrt.

Kom till första vadet över ån längst stigen och tänkte att "ähh,jag testar väl ett kast"
Lyckades få ut flugan bland träden och pang! Direkt. Tyckte den såg ovanligt silvrig ut för en öring och den släppte strax innan jag fick syna den.

Jag fortsatte nedåt en liten bit och i nästa flodkrök smällde det igen.
Regnbåge. Och så ytterligare en längre ned. Regnbåge på torrfluga.
Fyra stycken innan kvällen var över (och ett skojigt abborrefiske nere i sjön för den delen).

Fyra regnbågar tagna på torrt,på lättaste spöt och med bara tafsen ute nästan.
Intimt,solen sken och det kläckte hyfsat bra med nattsländor och gul forsslända.

Men ändå kan jag inte låta bli att bli ledsen.
Mina fångster från ikväll har visat för mig det jag anade sedan innan.

Växboån är reproduktionslokal för regnbåge. Oncorhynchus mykiss. En art som stammar från Nordamerika och som planterats in för sin stridbarhet,sin vilja att äta det mesta och för att den växer fort.

En art som utan problem konkurerar ut en liten skör bäcköringstam.
Dilemmat är väl att den är just en fantastisk sportfisk och jag blir glad att få dem på kroken.

Men inte till bekostnad av den egna öringstammen....
Regnbågen behöver vandra till havet för att leka sas det positivt och så planterades den in i vatten utan förbindning med saltet.
Så är inte fallet. Som det sas i den gamla klassikern Jurassic Park: "Life will find a way"
Och livet gjorde det. Det finns vild regnbåge i norden och jag känner mig ledsen över att öringarna snart kommer vara borta här.

Sommarens första öring.

Bäcköring från min lilla älsklingså här i Hälsingland.
Fick två stycken nu på förmiddagen och när jag passerade på väg hem för att äta lunch var det en liten rackare som stod och vakade
Känslan i att smyga längst åns höljor med ett kort spö och knappt kasta ut mer än tafsen och nån meter lina är ju fantastisk.
Det är intimt fiske om något!

Ån är inte mer än 3 meter bred på det absolut bredaste stället och håller mycket vackra bäcköringar av ganska fin storlek.
De har tyvärr inte mer än 700 meter att hållas på mellan en damm (dock snygg gammal kvarn till ) och en sjö.

Just nu längtar jag efter lite mer sol och värme så att någonting större än forsknott börjar kläcka och man får fiska torrt.
Eller för den delen slutet av sommaren när öringarna byter från sina ljusa färger till brons med svarta och röda fläckar.

Fantastiska fiskar som jag älskar högt!