Fisketekniker och vackra fiskar.

Ytterligare fiske idag.
Det har regnat här som i resten av Sverige och ån har höjts med ungefär en dm sedan igår.
Toppen för fisket och ingen fara för översvämning, det har inte regnat riktigt så mycket här som i Småland.

Först och främst vill jag slå ett slag för torrflugefiske i regn.
Tungt regn slår ned insekter på ytan och det har faktiskt hänt flertalet gånger att fisken börjar vaka just när regnet kommer,inte när solen skiner.

Med det sagt blev det två fiskar på torrt idag,en regnbåge och en fruktansvärt vacker öring.
Orangegul buk,bruna sidor och orange och svarta fläckar.
Mycket fint. Utöver det tre regnbågar till på nymf,en annan favorit, guldribbat haröra med guldskalle samt en större svart guldribbad nymf med guldskalle.

Jag har utvecklat en fisketeknik här som jag använt med stor framgång.
Många av höljorna inne i skogen tillåter inte uppströms kast och det är alltså svårt att döddrifta en torrfluga och ändå bibehålla sträckt lina.
Det hela började med att fisk högg under hemtagningar.
Jag stripade flugan!
"Skating flies" har säkert en och annan hört talas om och idén är att låta en högt flytande fluga dra snett över strömmen och likna en insekt som flyger lågt och bildar ett V-spår i vattnet.
Jag har tidigare testat tekniken med större skumflugor efter större regnbåge i österdalälven.
Ingen större framgång där även om jag har sett något intresse.
Att stripa flugor högt efter bäcköring och regnbåge har däremot varit en stor succé.
Både glidande stripningar och rakt nedströms hemtagningar med hög spötopp har givit aggressiva hugg av både regnbåge och öring.
Värt att testa när inte driften funkar helt enkelt!

Den fluga som har haft störst framgång för det här har varit Elk Hair Caddis,en ständig favorit och rätt i tiden då det kläcker och svärmar nattsländor nu.
Men för all del,andra klassiker som Royal Wulff har också get utslag,framför allt gul och det är inte konstigt,gul forsslända är talrik i ån soliga kvällar.

Jag avslutar med en bild på öringen. Den ville inte ställa upp på porträtt riktigt utan slank ur min hand.
Däremot stannade den i lugnvattnet ganska länge för att återhämta mig och jag kunde få en bild på den i sin naturliga miljö. De är mycket bra kamouflerade mot den grusiga bottnen i Växboån.

Bäcköring,ca 25 cm och i fantastisk kondition!

Allmän uppdatering om vad som händer ovan och under ytan

Det har inte blivit några toppnoteringar på sista tiden.
Mest beroende på att jag fastnat helt för torrflugefisket efter bäcköring.
En och annan liten regnbåge slinker ju med med men det är framföraltl öringen jag är ute efter.

Enligt pålitlig uppgift finns även bäckröding i den här ån och den hägrar ju mest av allt.
Rödingen är min drömfisk och den första SKALL tas på fluga.

Har små drömmar om en "Växbo Grand Slam".
Alla tre laxfiskarna i samma å (helst på samma fluga och torrt men så kräsen kanske man inte skall vara ;) )


I övrigt vart det lite shopping här om nyssens.
Först lite dubbelkrok för laxflugor,har en brinnande längtan att ta mig ner till Ljusne och testa laxen där.
Nu tror jag att bara enkelkrok är tillåtet där iofs men jag har ju mina tubflugor med,de är lite mer flexibla.

Laxflugor på tvåkrok. Dålig bild men vad tusan,de står snyggt på rad. Grabbarna från "Team Blanköring" kanske känner igen Udden Special ute till höger. Dock bunden med vit ull,nåt vitt rävhår hade jag inte men har man får så...

Vidare vart det mer tvåkrok,något mindre för det var roliga flugor att binda och ett par nya flugaskar att ha härligheterna i.
Köpte dessutom ett spö åt tjejen,ett #6-7 Grizzly från Polarvargen.
Ett klart bättre nybörjarspö en de som ofta finns i handeln och till ett riktigt bra pris.
Hon tog under första kvällen en riktigt fin abborre på det på en svart Wooly Bugger.
Man kan inte låta bli att lite stolt.

När det kommer till fiskar med lite vikt har det blivit någon gäddtur på sista tiden.
Ofta med resultatet pyttefisk men sist vart det ändå en duglig en som vägde in på knappa 2 kilo,tagen på silver/brun flash och marabou-fluga. Skaffade föresten ny tafs av knytbar modell,riktigt härlig.

Det var allt för denna gången,jag avslutar med en bild på slemgurkan från sist.

Lyckat fiske med melankoliska förtecken.

Nattens tunga regn hade satt fart på vattenflödena och solens glans under dagen manade till kläckningar.
Mot middagen mulnade det på men en ljusning på horisonten gjorde att jag gav mig iväg ut med lätta spöet iallafall. Jag tänkte att jag skulle gå ner till den vanliga höljan och försöka med öring på torrt.

Kom till första vadet över ån längst stigen och tänkte att "ähh,jag testar väl ett kast"
Lyckades få ut flugan bland träden och pang! Direkt. Tyckte den såg ovanligt silvrig ut för en öring och den släppte strax innan jag fick syna den.

Jag fortsatte nedåt en liten bit och i nästa flodkrök smällde det igen.
Regnbåge. Och så ytterligare en längre ned. Regnbåge på torrfluga.
Fyra stycken innan kvällen var över (och ett skojigt abborrefiske nere i sjön för den delen).

Fyra regnbågar tagna på torrt,på lättaste spöt och med bara tafsen ute nästan.
Intimt,solen sken och det kläckte hyfsat bra med nattsländor och gul forsslända.

Men ändå kan jag inte låta bli att bli ledsen.
Mina fångster från ikväll har visat för mig det jag anade sedan innan.

Växboån är reproduktionslokal för regnbåge. Oncorhynchus mykiss. En art som stammar från Nordamerika och som planterats in för sin stridbarhet,sin vilja att äta det mesta och för att den växer fort.

En art som utan problem konkurerar ut en liten skör bäcköringstam.
Dilemmat är väl att den är just en fantastisk sportfisk och jag blir glad att få dem på kroken.

Men inte till bekostnad av den egna öringstammen....
Regnbågen behöver vandra till havet för att leka sas det positivt och så planterades den in i vatten utan förbindning med saltet.
Så är inte fallet. Som det sas i den gamla klassikern Jurassic Park: "Life will find a way"
Och livet gjorde det. Det finns vild regnbåge i norden och jag känner mig ledsen över att öringarna snart kommer vara borta här.

Middag för...10?

Ja vad säger man. Jag tror jag knep min nemesis,den som stulit mina flugor.

en 3.4 kilos regnbågshane tagen på elk hair caddis #12
På torrt alltså.
Det sätter dels personbästa på regnbåge,dels personbästa på torrfluga.

Personbästa på alla ädelfiskar faktiskt.
Tror bara jag fått gädda som vart större.

En riktig gris att landa på ett #4 spö med 0.18 tafs.
Det är inte utan att man är lite nöjd med prestationen.
Dock fyller den upp större delen av frysfacket i den lilla lilla kylen här så det blir till att äta fisk,jag får låta bli att fånga mer regnbåge..

Helt fantastiskt euforisk känsla när den låg i håven.
Min hittills största regnbåge på mitt allra minsta spö som jag har till bäckfiske normalt sett.

3.4 kilo med välskapta fenor. En fisk jag hade varit mer bekväm att fighta på tvåhandsspöet.

Middag för två.

Ja,kvällen fortsatte i fiskets tecken efter en liten lunch och fiol-paus.
Jag tänkte mig att den soliga kvällen skulle bjuda på bra abborre-fiske men icke.
Lite nafs och så och så ser man den där karekteristiska virveln från en laxfisk som går rakt uppåt,plockar en fluga och dyker igen. Tills den inser att den är fast då!

Det här är inte den som stal mina flugor och jag tror heller inte det är den jag hade kontakt med tidigare idag (som dock kan vara den tidigare nämnda),den visade mig mycket mer backing än vad den här gjorde.

En mer hanterbar fisk på ett #4 spö med en tafs på 0.18 men spännande ändå.
Min nemesis finns kvar i sjön. Snart åker #6-7 spöt och en tjockare tafs fram så man kan sätta hårt mot hårt.
En vacker hane på 1 kilo. Kul med förvildad fisk,den kämpar lite finare och smakar lite bättre.
För det blir stekpannan för den.
Regnbågen i Växboån och Sörsjön är rymd och förvildad och konkurerar med den lilla stammen av bäcköring som finns och som behöver vårdas enligt mig.
Det blir middag för två när min käresta kommer tillbaka.

Med det sagt är det ju en jäkla fin fisk regnbågen ;)

Sommarens första öring.

Bäcköring från min lilla älsklingså här i Hälsingland.
Fick två stycken nu på förmiddagen och när jag passerade på väg hem för att äta lunch var det en liten rackare som stod och vakade
Känslan i att smyga längst åns höljor med ett kort spö och knappt kasta ut mer än tafsen och nån meter lina är ju fantastisk.
Det är intimt fiske om något!

Ån är inte mer än 3 meter bred på det absolut bredaste stället och håller mycket vackra bäcköringar av ganska fin storlek.
De har tyvärr inte mer än 700 meter att hållas på mellan en damm (dock snygg gammal kvarn till ) och en sjö.

Just nu längtar jag efter lite mer sol och värme så att någonting större än forsknott börjar kläcka och man får fiska torrt.
Eller för den delen slutet av sommaren när öringarna byter från sina ljusa färger till brons med svarta och röda fläckar.

Fantastiska fiskar som jag älskar högt!

4 kast,4 fiskar

Nu har jag kommit till Hälsingland igen.
Tillbaka vid ån där den här bloggen startade för snart ett år sedan.
Efter att ha löst fiskekort för sommaren tog jag mitt spö och promenerade längst ån.

Kallt och regnigt var det och jag började fiska av de platser som jag vet brukar hålla fisk.
Vattenflödet är dock relativt högt och snabbt pga allt regn så jag gick ganska snabbt vidare mot sjön.

Där nere bytte jag fluga till en lite tyngre historia jag kallar för Bouncing Betty, en förtyngd fluga för abborre tänkt att hoppa fram på botten. Den fungerar fint att fiska i frivatten med,då får den en jiggande gång.

Hursom knep jag snart en aborre.

Några kast senare vart det spännande med först en liten mört,sedan en abborre till,en liten gädda och PANG!
Regnbåge. Den slet ganska snabbt av den ytterst tunna tafsen. I nästa kast högg den igen och jag fick åtminstonde känna lite på den. Fantastisk fisk,skulle gissa på 1.5-2 kg, spetsiga fenor och med kämparglöd.
Tyvärr drog den tafsen igen. Ändock 4 fiskar på 4 kast. eller ja,5 då.

Lustigt det där när man får ädelfisk som bifångst till abborre,inte tvärt om.
Kallt men roligt.

Imorgon blir det lite streamers och ett tyngre spö och så upp och kasta lite vid en sjö upp på skogen en bit.
Öring,regnbåge och röding i den.

Kvällens första borre. Roliga fiskar det där!